Natur och litteratur möts i sagokojan

Med sina ryggsäckar packade med vatten och kåsor är Knyttebarnen och Mullebarnen på väg till "sin" skog - Välaskogen. Där har de byggt tre kojor och idag är det sagokojan som ska bättras på och dekoreras innan högläsningen tar vid.

Hela området Ödåkra förskolor har litteraturveckor då man fokuserar lite extra på böcker och högläsning, och på Höjdens förskola blir utgångspunkten naturen.

– Naturen har alltid något att visa och knyta an till. Vi använder naturen i allt vi gör. Just i dag ska vi förstärka konstruktionen och dekorera vår sagokoja här i skogen innan det blir högläsning, berättar Pia Sköld. Pia är pedagog med lång erfarenhet av Ur och Skur-förskoleverksamhet.

Egen pedagogik med Ur och Skur

– Ur och Skur är en upplevelsebaserad metod med naturen som läranderum. Vi följer förskolans läroplan men använder naturen i allt vi gör: vi använder naturmaterial när vi mäter, räknar och har färglära. Vi bygger bokstäver av naturmaterial, säger Pia.

Barnen på Höjdens förskola är ute varje dag, ibland mer och ibland mindre. Pia berättar att barnen känner sig lika hemma i skogen som inne på förskolan. I skogen har de förutom sina kojor samlingsplats, matplats, toa, lugna ställen och lekställen. De har fasta rutiner precis som på vilken förskola som helst.

– Dagarna blir lugnare för barnen. De är inte så tätt inpå varandra och konflikterna blir färre.

Ytorna utomhus är större och barnen kan ge sig ut på små strövtåg själva eller så smågrupper. Ändå finns pedagogerna nära hela tiden. De rör sig runt och stöttar barnen i deras utforskande av vad naturen har att ge. Pedagogerna finns ständigt med som medupptäckare och medforskare.

Pia berättar också att förskolan är i stort sett befriad från genuskodning. Pinnar, kottar och andra saker i skogen är könsneutrala och även lekarna barnen leker gör de tillsammans och på lika villkor.

Har med sig känsla för naturen hela livet

Att barnen känner sig trygga i skogen är tydligt. Här får de en känsla för friluftsliv, rörelse, djur och natur. De rör sig mer och får frisk luft, något som de också tar med sig hem till sina egna familjer.

– Vi har mycket föräldrasamverkan, då vi bjuder med föräldrarna ut i skogen. Barnen visar med stolthet upp “sin” skog och våra ställen här. Föräldrarna berättar att barnen gärna tar med familjen till skogen på helger och annan ledig tid också, ler Pia.

Genom att vistas mycket ute i naturen får barnen i känsla för natur och miljö som de tar med sig genom livet. Grunden läggs för att barnen ska förstå samspelet i naturen och hur viktigt det är att vi tar hand om vår miljö.

– Vi pratar om en utvecklingstrappa i vårt miljötänk: först behöver barnen känna sig trygga i naturen. Steg två är att det är roligt och steg tre handlar om kunskap om naturen. I steg fyra upplever och förstår barnen de sammanhang vi är en del av i naturen och i det sista och femte steget vill vi att barnen ska se och förstå värdet av naturen och hur vi tar hand om den. Så når vi förskolans mål genom lek och rörelse, säger Pia.

Dekorationen av kojan är klar, och barnen kryper nöjda in i kojan. Solljuset silas in genom grenverket och de färgglada banden fladdrar sakta i vinden medan barnen lyssnar och sedan pratar om boken de valt. Att de njuter och trivs i “sin” skog går inte att ta miste på.